Skitsnack
Nu för tiden känns skitsnack som en naturlig del av vardagen. Både i småorter och i storstäder snackas det för fullt om personer som oftast aldrig får en chans att försvara sig. Är det verkligen så vi vill att samhället ska fungera? Vill vi verkligen att folk ska skaffa sig en bild av oss genom andras ord?
Vi pratar alla skit ibland, mer eller mindre. Många gånger är det bara lättsamt skvaller som inte tas på så stort allvar. Men i vissa fall övergår det dock till elaka lögner och svartmåleri. Det måste finnas gränser för hur långt man går med sitt prat och vi måste alla hjälpas åt om det ska fungera. Jag tror att det mesta av allt skitsnack beror på osäkerhet. Personer använder sig av det för att framhäva sig själva och ofta är det baserat på avundsjuka.
Jag är en person som hörs och syns rätt mycket. Jag står för mina åsikter och försöker vara så ärlig som möjligt. Detta kan många inte hantera och därför tror jag att de då istället använder sig av rykten för att få folk att ogilla mig. Det är rätt komiskt när man tänker på det. Om folk nu lägger ner så mycket energi på att hitta på lögner om mig så betyder ju det att jag har påverkat dem på något sätt. "All publicitet är bra publicitet", brukar man ju säga.
Många säger att man får räkna med skitsnack och lögner när man som jag ger sig in i musikbranschen. Självklart får man vara beredd på att det existerar men jag tycker absolut inte att man ska acceptera det. Jag misstänker att det kommer att skapas ännu fler rykten om mig ju mer involverad i musikbranschen jag blir. Men det kvittar faktiskt. Det viktigaste är ju att mina riktiga vänner vet vad som är sant. Det är omöjligt att dementera allt som sägs om en. Men om folk skaffar sig fel uppfattning om mig eller undviker mig på grund av rykten, så är det ju ingen förlust egentligen. För vem vill ha sådana vänner?
Sanningen kommer alltid fram förr eller senare och då står den som har spridit ut lögnerna där och känner sig hjälplös. Alla som är elaka får igen på ett eller annat sätt, det är jag övertygad om. Jag personligen väljer mina vänner väl. Det är viktigt för mig att jag har folk omkring mig som jag kan lita på till 100 %. Ibland råkar man dock ut för personer som inte riktigt lever upp till det. Men man lär sig rätt snart att läsa av sådana personer. Hamnar jag någonsin i en situation där de som har snackat skit om mig behöver min hjälp så kommer jag definitivt inte att vara storsint.
Jag försöker vara ärlig i alla lägen där det är möjligt. Sedan behöver man ju inte överdriva och bli onödigt och elakt ärlig. Men om jag blir sårad av någons agerande så säger jag till personen i fråga. Hur ska situationen annars kunna bli bättre? De kanske inte ens vet om att deras attityd är sårande. Jag går i alla fall inte och snackar om personen i fråga bakom dennes rygg. Det vore lågt. Jag kanske diskuterar det med min bästa vän och ber om råd, men det är en annan sak. Vi kan vända på det hela. Om jag har sårat någon så vill jag ju veta om det så att jag kan förklara mig eller eventuellt be om ursäkt.
Det finns som sagt folk som tror på rykten utan att ta reda på sanningen från person det handlar om. Det finns även folk som undviker vissa personer på grund av något de har hört. Men värst är de personer som sprider själva skitsnacket vidare utan att alls vara insatta. Jag vet inte hur det funkar för er men dessa personer är i alla fall inte välkomna i min vänskapskrets.